Föreläsning på sjukhuset
Kategori: Allmänt
07.30 sätter vi oss i bilen för att bege oss mot Danderyds sjukhus och den föreläsning som ska starta en timme senare. Vanligtvis tar det inte så lång tid att köra mellan Gröndal och Danderyd men på Essingeled och i rusningstrafik är det bättre att vara på den säkra sidan samtidigt som man får en indikation om hur lång tid det kan ta när det väl är dags.
En halvtimme senare har vi hur som helst betat av köerna, rundat nybygget av Karolinska och den gråa byggnaden tonar upp sig framför oss.
Vi stegar in i en aula som får mig att tänkta på föreläsningarna på högskolan back in the days och en av sjukhusets barnmorskor hälsar oss välkomna.
Metodiskt går hon sedan igenom vad vi kan förvänta oss före och under själva förlossningen. Hon tipsar om saker att ta med sig som tofflor, kläder (till både sig själv och barnet), mat (till partnern) och ”babyskydd” att frakta barnet i hem. Egen musik var också något som uppmuntrades och barnmorskan nämner några fall där en av kvinnorna velat föda till hårdrock medan en annan valt att krysta till orientaliska toner. Själv tror jag på radio, pratradio, där jag kan engagera mig i intressanta politisk diskussioner och glömma värkarna… haha, I wish :)
Vi går sedan igenom vilka olika smärtlindringar som finns att tillgå; medicinska och icke medicinska. Bad, massage, lustgas och epidural…Best case scenario för en förstföderska är tydligen att ”öppnas” ungefär en centimeter i timmen – då tar förlossningsperioden cirka 12 timmar. I värsta fall stannar ”öppningsarbetet” av och man får inte igång det igen. Då kan förlossningen avslutas med kejsarsnitt. ”Och det är också okej, sånt händer. Det är 2013 och alla förlossningar är individuella”, som barnmorskan så klokt konstaterar.
Timme två handlar om efterarbetet när barnet är fött och en andra barnmorska tar över föreläsningen. Nu är det fokus på framför allt amning.
Det är bra om man får barnet att amma den första timmen och sen kan hen sova i upp till ett dygn innan det är dags igen.
Om jag ska vara ärlig är det nog amningen som oroar mig mest inför det kommande mammalivet. Många kompisar har inte fått det att fungera och andra har mått dåligt eftersom de har ”fått amma jämnt”. Men ja, det där ger väl sig, antar jag. Funkar det så funkar det.
Sammantaget fick både jag och min sambo ett bra intryck av Danderyds förlossning och personalen som jobbar där.
Nu har vi knappat in förlossningsnumret i våra iphones och vi vet hur lång tid det tar att åka dit i morgonrusning.
En halvtimme senare har vi hur som helst betat av köerna, rundat nybygget av Karolinska och den gråa byggnaden tonar upp sig framför oss.
Vi stegar in i en aula som får mig att tänkta på föreläsningarna på högskolan back in the days och en av sjukhusets barnmorskor hälsar oss välkomna.
Metodiskt går hon sedan igenom vad vi kan förvänta oss före och under själva förlossningen. Hon tipsar om saker att ta med sig som tofflor, kläder (till både sig själv och barnet), mat (till partnern) och ”babyskydd” att frakta barnet i hem. Egen musik var också något som uppmuntrades och barnmorskan nämner några fall där en av kvinnorna velat föda till hårdrock medan en annan valt att krysta till orientaliska toner. Själv tror jag på radio, pratradio, där jag kan engagera mig i intressanta politisk diskussioner och glömma värkarna… haha, I wish :)
Vi går sedan igenom vilka olika smärtlindringar som finns att tillgå; medicinska och icke medicinska. Bad, massage, lustgas och epidural…Best case scenario för en förstföderska är tydligen att ”öppnas” ungefär en centimeter i timmen – då tar förlossningsperioden cirka 12 timmar. I värsta fall stannar ”öppningsarbetet” av och man får inte igång det igen. Då kan förlossningen avslutas med kejsarsnitt. ”Och det är också okej, sånt händer. Det är 2013 och alla förlossningar är individuella”, som barnmorskan så klokt konstaterar.
Timme två handlar om efterarbetet när barnet är fött och en andra barnmorska tar över föreläsningen. Nu är det fokus på framför allt amning.
Det är bra om man får barnet att amma den första timmen och sen kan hen sova i upp till ett dygn innan det är dags igen.
Om jag ska vara ärlig är det nog amningen som oroar mig mest inför det kommande mammalivet. Många kompisar har inte fått det att fungera och andra har mått dåligt eftersom de har ”fått amma jämnt”. Men ja, det där ger väl sig, antar jag. Funkar det så funkar det.
Sammantaget fick både jag och min sambo ett bra intryck av Danderyds förlossning och personalen som jobbar där.
Nu har vi knappat in förlossningsnumret i våra iphones och vi vet hur lång tid det tar att åka dit i morgonrusning.
/Alexandra
